Jag tittar till gästboken. Många har skrivit i den - sida upp och sida ner med fina kommentarer. Det finns också en sida där det bara står "JAG ÄR BÖÖÖG". Det känns bra. En ungdom har besökt utställningen. Jag hoppas att hon eller han hann se några av bilderna också.
Mitt bland allt det fina har någon anonymt skrivit att är en "omogen utställning". Det känns inte alls bra. Jag känner mig mycket mindre nöjd och stolt. Jag går genom lilla Sunne och undrar vem det är som tycker att jag är omogen. Jag tappar liksom lusten.
Jag har gjort mitt allra bästa. Jag har vågat visa mina bilder. Jag har fixat det här och jobbat hårt.
Jag börjar älta "omogen". Någonstans kanske jag håller med. Det är omoget att försöka göra vackert. Måleriskt är det omoget eftersom jag inte fokuserade på måleriet. Jag ser bilderna snarare som teckningar än målningar. Jag vill att publiken ska förstå. Att göra publiken helt nöjd kanske är omoget.
Det kanske är mer moget att låta publiken fylla vissa tomrum i bilderna? Jag bara gissar lite.
Nå. Nästa gång jag visar utställningen kommer den kanske se annorlunda ut. Jag ä r en omogen målare, som har många år kvar att utvecklas om jag vill.
Men det viktigaste av allt; skriv positiva kommentarer eller inget alls i mina gästböcker. För kritik: kontakta mig direkt med namn och ansikte så att jag kan få bemöta kritiken. Morr.
