Klippa delar och Yoko Ono

Jag har tänkt en del på "Tall" (se nedan). Jag har kluvna känslor för den. Jag tycker mycket om vissa delar av den. Jag skulle kunna börja om med samma motiv eller delar av det. Om jag gör det kommer naturligtvis de fina färgytorna gå förlorade. Det kan vara en befrielse.

Jag skulle också kunna klippa ut det fina och bygga vidare på det.

En ny tanke är att lägga fram bilden på en utställning och låta den som vill klippa ut sin favoritbit av bilden. Jag kan kanske ta betalt per kvadratmillimeter.

Tanken är inte ny.

Yoko Ono gjorde något liknande - och mycket mer provocerande redan 1964 och 1965. Verket hette "Cut Piece". Yoko Ono satt alldeles stilla på scenen (i Carnegie hall) efter att först ha erbjudit publiken att klippa bitar av hennes klänning.

Jag reagerar dels på hur publiken är klädda - propert, dels på hur de beter sig. Det handlar inte om att publiken vill få med sig en bit av klänningen. Efter att först ha klippt anständiga små bitar börjar publiken bete sig annorlunda. Publiken begår övergrepp efter övergrepp. Yoko Ono är så utsatt. Publiken är i högsta grad en del av konstverket. De styr utvecklingen.

På film från "performancen" ser man hur lätt det är att göra en provocerande performance om man har något att säga och hittar ett sätt att renodlat säga bara det.

Tryck HÄR för att se händelsen på film. Se den om du inte har gjort det!

Eftersom jag inte har något budskap med mitt klippande låter jag det vänta lite.