torsdag 25 februari 2010

Figurens blick är det enda som är levande

I dag hörde jag någon berätta att Giacometti menade att figurens blick är det enda i figuren som är levande. Resten är bara konstruktioner för att bära upp blicken.
Sedan gjorde jag den här tuschteckningen.
Den största skillnaden från de små skisserna från igår är avsaknaden av ansikten.

3 kommentarer:

  1. Såg en dokumentär om Giacometti där detta togs upp.

    Ögat är själens spegel... eller är det endast reflexer från andra som ger uttryck. Utan ansikten på dina bilder kan jag inte se mig själv...?

    SvaraRadera
  2. Du är klok, du.

    Jag gjorde faktiskt ögon på den liggande figuren sedan.
    Frågan är om det räcker med vilket ansikte som helst eller om ansiktet/ögonen måste ha ett uttryck också. Det är så svårt att göra ansikten och ögon. Det är verkligen där man sätter nivån i bilden. HU!

    En annan fråga är om jag vill att du ska se dig själv i den liggande figuren...

    SvaraRadera
  3. Dina bilder är starka. De här senaste väcker många tankar och känslor. Jag vill dock inte tolka dem.
    Intressant resonemang om ansikten och ögon. Jag målar ofta människor men nästan aldrig ögon.

    SvaraRadera