Hålla kvar och släppa

Först såg bilden ut så här.  Det fanns mycket att ändra på. Det fanns också någon kvalité att spara. 
Jag vet vad jag vill säga, men inte hur det ska se ut. Jag jobbar väldigt lite och långsamt nu. Trevar och gör annat.
Nu ser den ut så här.

De senaste dagarna har jag bara tittat, inte målat alls. Duken står och väntar. Jag tittar in en stund ibland. 
Jag tror att jag snart kommer att måla vidare. Det är skönt att vänta på en impuls att göra en ändring. 
Just nu gillar jag bara näsan. Jag kommer nog att hämta upp en del av den övre bilden igen. Kanske.