Kroki ger inte träningsvärk

I går tecknade vi kroki. Vi hade två modeller. Det är helt nytt för mig. Det visade sig vara ungefär dubbelt så svårt och ta ungefär dubbelt så lång tid som att teckna en modell. Under den första timmen hann jag inte avsluta någon teckning alls. Det är lite frustrerande. Så småningom kom jag i gång.

Våra modeller var båda väldigt bra. De är ungefär lika långa, lika nätta och lika unga. Lustigt nog tecknade jag dem på två helt olika sätt. Den ena blev alltid tunna, ryckiga streck. Den andra tunga ytor. Jag tänkte att den ena var av luft och den andra av sten. Båda var roliga att teckna.

När den ena var svår kunde jag arbeta med den andra en stund.

Kroki är för mig framför allt ett sätt att öva på att se och att teckna det jag ser. Det är som att "gå och träna". Största skillnaden är att jag inte får träningsvärk. Jag får lust att teckna mer.

Bron

Vägverket byggde en betongbron över sundet där det tidigare gick en söt liten färja. Vi var inte glada då, men ganska snart blev bron en del av landskapet. Jag tycker om utsikten över bron som ur den vinkel jag brukar se den svänger som ett S med en extra krok och strandkanten som svänger och kröker sig. Jag har gjort många bilder av den här vyn genom åren. Här har jag använt vaxkritor och terpentin.

Collage, älskade collage!

Jag har fått en massa målat papper över från min monotypiproduktion. En del ytor har fina mönster och färger. Det betyder att det är dags för collage.

Collage är så roligt! Bitarna får styra hur bilden blir.

Jag klippte ut de fina bitarna. Sedan sorterade jag upp dem i en röd, en blå, en grön, en brun, en orange och en mycket liten gul hög.

Det svåra med collage är att varje bit är så förtjusande. Varje bit har ett eget uttryck. Dessutom vet jag vad bitarna har varit en del av innan. Alla högar med lappar i olika färger är så fina.

Jag funderade en lång stund på att göra "enbits-collage", men tvingade mig att bygga en bild av många av de fina bitarna. Det var väldigt svårt. Motivet blev ganska uttryckslöst. Efter en hel dags arbete ser bilden ut så här.

Dagen var lång och lärorik. Nästa collage kommer att bli något helt annat.

Blandteknik och småbarn

Nu tror jag mig ha arbetat färdigt med motivet "sött litet barn med vatten som bakgrund". Tekniken är roligare än motivet. Jag har utgått från monotypierna från igår och tryckt flera gånger ovanpå. Jag har även målat på trycken.

Det blev väldigt många bilder. Jag visar några här.

Monotypier

Jag har fortsatt arbeta med Goliat. För att få lite nya infall har jag tagit hjälp av slumpen.

Det var inte helt och hållet slumpen som styrde. Jag arbetade med en enkel tryckteknik; jag målade den enkla figuren med akrylfärg på en glasruta. Det momentet styrde jag helt och hållet själv. Jag valde vilka färger och vilka former bilden skulle bestå av. Sedan tryckte jag ett papper mot glaset och lät slumpen avsluta arbetet. Jag visar några av resultaten här.

Hur jag ska använda de här bilderna vet jag inte än, men jag fick syn på två saker, dels de blå ränderna och dels hur viktigt den "sträckta armen" som går diagonalt i bild 2 och 3 är.

Goliat

Den här bilden förställer från början två goda vänner till mig, men när jag hade gjort bilden tänkte jag mest på David och Goliat. Bilden kunde inte heta David även om det mest är han som syns eftersom barnet heter något annat. Goliat blev ett öppnare namn på bilden.

Jag har tecknat bliden med färgkritor på akvarellpapper och sedan löst upp och penslat ut färgen med terpentin. Det blir fina ytor, lite akvarellikt. Terpentin luktar så gott - och man blir snabbt yr. Jag använder det bara utomhus och korta stunder. Det bästa med tekniken är att färgen stannar kvar på exakt den yta där jag har satt den, men ändå är levande.

Some days are better than others

Nu har jag gått över på stort papper. Det är skönt att arbeta stort, att stå upp och teckna med hela armen.

Tvillingtemat växer vidare. Jag vet inte vilka de här figurerna är, men de fick låna min mormors rullator.

Cykelbilden växer fram

Den här bilden började jag göra i våras. Jag jobbade intensivt med den i några dagar. Jag visste precis vad jag skulle göra, men plötsligt slutade jag. Sommaren kom och jag gjorde annat. Bilden står kvar som jag lämnade den på staffliet i ateljén. I morgon ska jag gå dit och...kanske fortsätta arbeta med den.

Tryck på play!

Flera tvillingar

Bakgrunderna i "Tvillingbilderna" har tagit mest tid och lust att göra.

Jag har hittat blyertskritor går att lösa upp med vatten. När jag doppar dem i vatten och tecknar med dem blir det så härligt svart. Kontrasten i bilden blir så fin. Dessutom inspirerar kladdigheten mig till att dra linjerna i bilden på ett friare sätt.

Jag ville göra bilderna så hårt svartvita att de håller att titta på långt håll.

Tvillingar

En dag dök de här flickorna upp på mitt papper.

Jag blev genast så förtjust i dem att jag knappt vågade fortsätta göra klart bilden. Jag associerade flickorna till Marit Bergmans "I will always be your soldier": en som står lite bakom den andra, kanske systrar, en som stöttar den andra.

När bilden till slut var klar tyckte jag mest om bakgrunden.

Tanken om en kraftkälla, en skugga, ett stöd ledde fram till flera bilder på samma tema. Jag kallar dem tvillingar, även om de kanske egentligen är varandras soldater.

Nästa bild blev så här: