Av en slump fick grunden till min första skiss diagonal riktning från nedre vänstra till övre högra hörnet. Jag vill ha något slags system i hur jag skulle göra lövavtrycken. Våra trädgårdslöv var ganska runda i formen. Jag använde rödorange vattenfärg.
När jag gjorde min andra grund bestämde jag att färgen skulle vara mindre påträngande och att alla linjer skulle ha horisontell riktning. Jag använde grå, brun och svagt blå färg. De flesta av löven var långsmala eftersom det mest fanns vide där jag satt.
Här är några detaljer från den blågrå. Horisontella linjer ger lugn, balans och ordning, heter det. Visst är det så - även om jag inte hade planerat det så noga:
Det var svårare att hitta enskilda figurer i den första, röda skissen med diagonala linjer. Alla är hopgyttrade med varandra. Det är mycket mer rörelse i varje figur i sig.
De flesta faller, trots att de borde röra sig uppåt med den positiva diagonalen som riktning. Ingen ser glad eller lugn ut.
Det här beror nog inte så mycket på kompositionsteknik som på att jag gjorde bilden i lördags medan jag lyssnade på radiorapporter från Utöya. Jag ångrade nästan genast att jag valt röd färg till grunden. Därför gjorde jag bilderna svartvita i förra inlägget. Det blev liksom för hemskt för mig med dem som växte fram, även om det bara var lövavtryck som bestämde vad jag skulle hitta. Ibland blir verkligheten väldigt stor del av mig och läcker in i allt.
Med horisontella linjer blir det kanske lite stabilare.
